Fru Eriksson

Vem vet..
Jag går från att ena dagen faktiskt vilja fortsätta, till att andra dagen fråga mig själv om jag verkligen har så mycket att blogga om?

Egentligen har jag ju inte det, men å andra sidan vem har egentligen det? :)


Sen vi kom hem från bröllopsresan har det varit full rulle.
Både mina föräldrar och min storasyster med sambo har sålt sina hem och flyttat. Eller ja, syster har redan flyttat in i nya lägenheten och föräldrarna har sålt radhuset och ska börja renovera sin nya lägenhet.
Själv fortsätter jag att drömma om ett radhus :p

Tills den drömmen går i uppfyllelse har jag insett att vi måste göra om lite här hemma, för det är ju alltid roligt!!!
Det rum som stör mig mest är Ds tvspelsrum som vi kallar det. Ett rum där våra stackars vänner får sova över när de kommer förbi, och som annars mest ser ut som ett KAOS- då det är ett toppenrum att ställa in all "skit" för att sedan stänga dörren så man slipper se det. Ett riktigt lagerutrymme med andra ord. Så kan vi ju inte ha det.. När vi ändå har en trea vill man ju kunna utnyttja alla rum! Så ut med soffan, som jag ändå haft i mer än 5 år och in med någonting nytt! Kanske en 120säng som kan vara en soffa när det spelas tvspel eller kollas film och en helt ok "sovaöver säng" när våra vänner kommer förbi.. Eller en ny soffa, en bäddsoffa(!!!) Men huaa så fula alla bäddsoffor är...
Njjaaee.. jag hade siktat in mig på min mor och fars dagbädd i snygg stilren, stram stil nu när de ändå ska flytta till mindre och vill göra sig av med den. Men den idéen sket sig när min syster fick den i födelsedagspresent i måndags. Typiskt :)


Mina föräldrars flytt från det radhus jag växte upp i, under halva min barndom, känns faktiskt väldigt jobbig..
Känns så konstigt att några andra ska flytta in och bo i det som vi gjort iordning, renoverat och satt vår prägel på.
Jag kommer ihåg att det var samma sak när vi flyttade från villan på Värmdö. Jag hade många sömnlösa och jobbiga nätter där jag undrade och var jättearg på mina föräldrar för att de tog mig därifrån :) Kanske är det så jag är.. Jag vill gärna flytta och få något nytt, men när det väl händer så blir jag bara ledsen och förvirrad.
Sen har vi problemet med att de nu ska flytta till mindre, mycket mindre, och måste göra sig av med en massa möbler.
Jag har erbjudit mig att ta hand om allt som de inte längre får plats med och D bara skakar på huvudet och undrar var vi ska kunna ställa ännu en soffa när vi redan har två, eller var vi ska sätta upp alla lampor & tavlor, var vi ska ha matrumsbordet med tillhörande hörnskåp och skänk mm..
Jag förstår då inte vad problemet är?! det är ju bara att kasta ut våra (mina och Ds) "gamla" saker ;)


Annars har jag faktiskt stora planer på att åka till en sån där bakluckeloppis och sälja en del saker som jag bestämt OSS för att göra oss av med :)
Jag får mina ryck när jag bara vill bli en sån som har minimalt med saker i skåp och lådor, en sån som kan hålla iordning och inte ha massa plotter framme jämt - Men samtidigt är jag ju då den som inte vill kasta eller göra mig av med gamla saker som tillhört min familj, mormor, farmor eller farfar.. Eller ens mina egna gamla saker som jag vid något tillfälle spontanshoppat eller t om sparat till för att kunna köpa. Snacka om knäpp!


Anyways.. Den här veckan har varit låååång. Jag har legat hemma i höstens förkylning, som verkar drabba var och varannan stockholmare just nu. Den är inte rolig och  verkar inte riktigt vilja lämna kroppen hur mycket jag än försöker vara still, vila en massa och bara dricka liter av varmt te med honung för att få tillbaka rösten.
Jag har dock stora förhoppningar på att jag ska vara så pass fräsch på måndag att jag kan jobba mina 2 dagar på Frysen som är inbokat.

Missade en kräftskiva ikväll hos en av Ds vänner, så nu sitter jag i min pyjamas som jag bara ääälskar och kollar på Notting Hill. Snart kommer snyfteriet i filmen, så det är inte långt kvar tills jag sitter här i min kära pyjamas med gråtstrimliga kinder :)



Hej så länge,